14 juni 6 årsen

Idag är det inte den bästa dagen, det är 6 årsen min mormor lämnde mig.
Jag kan inte förstå hur mycket jag har stått emot, kämpat med hästarna i flera år.
Jag visste att dom aldrig skulle lämna mig, för då hade mormor blivit besviken.
Jag tog tyvärr inte ut sorgen riktigt, och de satt sina spår,
efter några år vart jag att må jätte dåligt, kurator hjälp också vidare.
Jag visste inte vem jag var, där jag kände mig hemma var i stallet, det är hästarna som har sett mina tårar mest,
dom har alltid tröstat mig..Även våran fina Sissi, vi har gått många promenader på kväll/nätter...

Jag har lärt mig att leva utan min mormor, jag vet att hon aldrig kommer komma tillbaka, men det gör så ont.</3
Vi hade det så bra tillsammans så roligt, mycket skratt.
Kunde sitta i flera timmar och dricka kaffe och ha roligt.!
Men jag vet att hon är med mig bakom och peppar mig, för annars hade jag aldrig klarat allt kämpande,

Ännu mer ondare att släkten är som dom är.
Jag kan inte förstå hur man kan sitta och prata massa skit om sin egna "mamma"
Kommer aldrig glömma orden....
Kommer aldrig glömma de dom har gjort emot oss.!
Mormor, min älskade vän, jag hoppas att du har det bra.
jag älskar dig<3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0